Uppsatsen är en postkolonial-feministisk läsning av Sofi Oksanens debutroman Stalins kossor. Med utgångspunkt i Frantz Fanons teori, och med en specifikation av den baltiska postkolonialismen såsom Violeta Kelertas beskriver den, undersöks hur Oksanen gestaltar det koloniala och patriarkala förtryckets konsekvenser för karaktären Anna. Dessutom visar uppsatsen hur dessa förtryck är intersektionellt integrerade. .

En novellsamling med korta noveller..

The purpose of this essay is to examine whether the descriptions of Stalin's terror in history textbooks for high school changed from the 1950s until the 2010s. Since previous research shows that textbook content is influenced from different directions and that it dominates in teaching, therefore I want to find out what similarities and differences that exist in the textbooks. The survey is based on a qualitative approach because I want to have a profound picture of the descriptions of Stalin's terror. The results of the survey show that the number of casualties and the descriptions on the famine has changed over time. Furthermore, textbooks also found it difficult to distinguish between terror, politics and ideology.

I uppsatsen granskas det hur den nazityska utrotningspolitiken under andra världskriget framställts i läroböcker för historia som riktar sig mot grundskolans senare år och gymnasiet. Här undersöks även hur regeringens informationsinsats Levande historia som genomfördes 1998 påverkade framställningen av den nazityska utrotningspolitiken i läroböckerna. Vidare ställs denna framställning mot framställningen av de folkmord som begicks i det kommunistiska Sovjetunionen under Stalins regim tid. Sexton läroböcker undersöks för att hitta svar på frågeställningarna och här används både en kvalitativ och en kvantitativ metod. Resultatet visar att framställning och utrymme när det gäller den nazityska utrotningspolitiken har gått från inget utrymme alls i den första undersökta läroboken, till att få en väldigt framträdande roll i de senaste årens läroböcker.

Studiens syfte är att undersöka hur elever tänker när de löser matematiska problem inom området division. Eleverna går i årskurs två och de ska lösa två olika divisionsuppgifter med hjälp av laborativt material. I vår undersökning har vi inspirerats av forskningsmetoden fenomenografi och sammanlagt har vi genomfört 16 kvalitativa intervjuer. Av analysen framgår det att elever har många olika tankar kring division och vi har totalt kunnat urskilja sju olika tillvägagångssätt i de båda divisionsuppgifterna. Det framkom även att det laborativa materialet har en stor betydelse för eleverna när de löser uppgifterna.?.

En kvantitativ studie om miljöaspekten påverkar några konsumenters val av kött handlar om hur köttkonsumtionen har utvecklats under människans historia till vad den är idag. För att därefter koppla samman dagens köttkonsumtion med den miljöpåverkan som den innebär. Uppsatsen behandlar också hur olika faktorer kan inverka på människors beslut och vanor. Syftet med uppsatsen var att undersöka huruvida miljöaspekten påverkar konsumenters val av kött samt om det finns en tendens eller vilja att förändra sin konsumtion och i så fall om miljöaspekten även där är en påverkande faktor. Men hjälp av en enkätstudie involverande 100 respondenter från tre olika livsmedelsbutiker i Göteborg med omnejd kunde frågeställningar besvaras och därigenom syftet.

This Masters thesis is a historiographic study, which aim is to investigate how the Brezhnev administration 1964-82 describes the events taking place during the soviet cultural struggle 1917-32. The investigation is limited to how some of the literary groups, organisations and currents as well as a small number of Russian writers are viewed by the administration. The third and last edition of the Great Soviet Encyclopedia, which is considered as equivalent with the soviet official view, is used as source. The analysis made in this thesis is divided in two parts; the text analysis of the writers biographies is compared with the result of a discourse analysis, whose target is some of the literary groups, organisations and currents during the topical period. The discourse analysis is a pre-analysis, but its conclusions also have a value in itself.